Denna uppsats undersöker huruvida den dramaturgiska strukturen är en förutsättning för att en situationskomedi ska fungera väl ? det vill säga, vara underhållande och locka till skratt. I en komparativ analys av den mycket väl fungerande amerikanska situationskomedin Friends och den mindre bra svenska situationskomedin Svensson, Svensson framkom dock inga större strukturella brister hos något av analysobjekten. Följaktligen är inte den dramaturgiska strukturen avgörande för slutresultatets förmåga att roa. The aim of this study is to find out if dramatic structure is essential to the sitcom's ability to entertain and make audiences laugh. This study is a comparative analysis of the more humorous American situation comedy Friends and the less humorous Swedish situation comedy Svensson, Svensson.

Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? något om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angående denna Metod: Enskild observation med en väl förankrad teoretisk referensram som utgångspunkt både vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgångspunkt med en goffmanbaserad dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning dramaturgisk syn på Impression Management (IM) samt enintegrering av dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar på att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhängande enhet, där de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poängteras, där den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och därmed dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behärska och upprätthålla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lämpligt forum för detta.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur värdighet skapas i det sociala samspelet mellan människor. Genom intervjuer med hemtjänstpersonal från Ersta diakonis hemtjänst och med äldre som får hjälp av hemtjänsten i sitt hem har jag undersökt hur mötet mellan personalen och vårdtagarna ser ut. Värdighet är ett svårdefinierat begrepp som kopplas samman med bland annat självbild, identitet, självbestämmande och personlig integritet. Intervjuerna visar hur värdigheten kommer till uttryck i mötet mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare, men också i vilka situationer värdigheten kan upplevas som hotad, till exempel då integriteten eller självbestämmandet tillfälligt måste stå tillbaka. Genom sociolog Erving Goffmans teorier om dramaturgisk interaktionism beskriver uppsatsen hur värdighet skapas i mötet mellan Ersta hemtjänsts personal och vårdtagare, genom att två personer tillsammans skapar en social situation och definition av varandra som individer med identitet och värdighet..

Syftet med denna studie har varit att undersöka vårt eget dramapedagogiska arbetssätt vilket vi kommit att kalla fantasiäventyr. Vi ville undersöka vilka kunskaper barnen fick av att delta i fantasiäventyr, på vilket sätt fantasiäventyret påverkades av vår ?lärare i roll?- funktion samt vilka förutsättningar som krävs för att arbetssättet ska vara givande för barns sociala och kreativa utveckling. Studien genomfördes under två teaterpass á 90 minuter i maj 2013 tillsammans med vår teatergrupp som består av 12 stycken 8-9 åringar som ägnar sig åt teater på sin fritid. Studien genomfördes efter att den ordinarie teaterterminen var slut, varför det stod varje deltagare fritt att delta eller inte. Vi har använt oss av metodtriangulering och metoderna som använts är deltagande observation, gruppintervju, den dramapedagogiska värderingsövningen ?heta stolen? samt bildsamtal. När vi analyserade resultatet fann vi att arbetssättet bland annat ledde till att barnen utvecklade sin fantasi och fick kunskaper i Dramaturgisk struktur.

Abessinienskolan är en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att så gradvis knyta an till årskursen, skolan och samhället. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen består av en serie fristående volymer anpassade till terrängen där varje klassrum är slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet.

I mitt examensarbete beskriver jag kort Musikterapins historia. Tyngdpunkten i arbetet ligger på att beskriva FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi som är den metod jag arbetat utifrån. Jag beskriver i två fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med två personer. Den ena personen har diagnosen ADHD och den andra har diagnosen ADD. Mitt fokus i arbetet har varit att undersöka på vilket sätt FMT-metoden kan användas, för att bidra till att skapa en struktur för de två personer som fått FMT och om det eventuellt har gett effekt för dessa personer i deras vardag. Min slutsats är att i och med att jag arbetar med funktionerna hos människan så kan metoden bidra till att skapa struktur för de som metoden berör både i deras vardag och i FMT-rummet. .

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns några organisationsformer som genom att underlätta och förbättra arbetet, är att föredra för biståndsorganisationer när det gäller genomförande av hjälparbete i u-länder. Därmed syftar uppsatsen också till att producera tips som kan vara användbara för biståndsorganisationer vid organisationsutveckling. Uppsatsen resulterade i en lista över de olika sätt som en hjälporganisations struktur påverkar dess arbete samt tips på vilka åtgärder som kan tas, under rubrikerna: arbetssätt, ledning, anställda, kunskapsarkivering och projektarbete. Enligt denna lista borde hjälporganisationer anpassa sin struktur enligt följande kriterier:· väldefinierad verksamhet· effektiva kommunikationskanaler· ta till vara på drivkraft, kunskap och erfarenheter· tydlig ansvarsfördelning.

År 1996 avreglerades den Svenska elmarknaden vilket innebar att elpriset övergick från att vara reglerat till att bli konkurrensutsatt. I denna uppsats analyseras elmarknaden och dess förändring i struktur och prisbildning sedan avregleringen. Detta görs genom en Structure-Conduct-Performance analys där marknadsprestationen ses ha ett samband med marknadsstrukturen. Marknadsprestationen belyses närmare genom en analys av konsument och producentöverskottet. Våpr slutsats är att inga välfärdsvinster har uppstått till följd av avregleringen utan snarare tvärtom, och det verkar inte heller bli en mer konkurrenskraftig marknad i framtiden..

Syftet i studien är att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, både på verksamhetsnivå, ledningsnivå och politisk nivå. Den teoretiska utgångspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien är etnografisk och narrativ analys används. Undersökningsmetoder i studien är observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i två grupper; förskolans verksamhetsnivå och förskolans styrning och ledning..

Rapporten är sjuksköterskans arbetsverktyg för att erhålla information om patienterna inför sitt arbetspass. En rapport som är bristfällig i sin struktur eller sitt innehåll riskerar äventyra patientsäkerheten. Denna studies syfte var att belysa allmänsjuksköterskans uppfattning om innehållet i en muntlig skiftbytessrapport. Fem sjuksköterskor intervjuades på en kirurgisk avdelning och materialet analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. På frågan vad en rapport innehåller på avdelningen framträdde tre huvudkategorier (patientinformation, organisering och vård) med sex underkategorier. Under frågeställningen hur den ideala rapporten ser ut sågs de två huvudkategorierna struktur (med fyra underkategorier) och innehåll (med fem underkategorier). Rörande vad som var hinder och möjliggörare ansågs hinder finnas inom miljö, struktur, engagemang och organisation ? medan möjliggörare fanns inom struktur, engagemang och omgivning.

En meningsfull tillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet. .

Syftet med denna uppsats är att studera fyra kvinnors syn på tid, struktur och kreativitet på servicedesignbyrån Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de använder tiden. Slutsatsen av denna studie är i korthet att kontrollen av tid är viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, är centrala för att se och förstå tiden och upprätthålla kontrollen av tid. Informanternas strävan är att skapa fylld tid, som är värdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv känsla av att ha tid.

Denna studie grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och syftar till att öka förståelsen för hur förskoleklasselever respektive pedagoger uppfattar tecknad film samt hur film kan användas som pedagogiskt verktyg. Jag har använt mig av en dramaturgisk analysmodel för att analysera den film som visats och därefter valt att genomföra intervjuer med elever och pedagoger för att fördjupa den kvalitativa ansatsen som denna studie har. Studien visar bland annat att elever och pedagoger fäster sig vid olika saker när de ser på film men också att de delar tankar kring att man kan lära sig något av att se på film. Studien visar dock att eleverna fortfarande saknar inblick i vad det innebär att se mer än bara det konkreta i en film, de djupare budskapen går dem förbi..

Syftet med uppsatsen är att analysera Företag A och Företag B, spegla teorier om strategi och struktur mot verkligheten och utifrån det ge förslag på hur företagen normativt kan strukturera sin verksamhet efter företagsförvärvet. Vi har använt oss av en deduktiv metod och vi har gjort en kvalitativ undersökning. Vi har utgått från två teorier om företags strategi samt teori om två ytterligheter av företags struktur. Vår empiri är baserad på intervjuer med personer från de studerade företagen. Det som idag är Företag B bör integreras i Företag A för att gemensamt bilda en ny organisation.

En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv familjeterapiFörfattare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine StrömbergHandledare: Marianne Freyne-LindhagenSammanfattningStudiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram:? Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling?? Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker.